.

Idag är det 18 dagar sedan jag opererades med Gastric Bypass. Helt otroligt vad tiden går fort. Det känns som igår jag kom till Kristianstad sjukhus för att bli inlagd. Lite obegripligt att jag nu står här, många kilon lättare och mår BRA! Ibland får jag nypa mig själv, för det känns verkligen för bra för att vara sant. Jag mår så bra just nu (förutom obstipationen). Ja ni läste rätt. Som jag skrivit tidigare har jag fått bli den lyckliga av 5 som drabbas av grav obstipation efter en Gastric Bypass. Det är INTE roligt kan jag medge när man sk***r ut tennisbollar var 4:e dag! Det är väldigt skrämmande om jag får medge det. Jag har alltid varit den som kunnat sköta magen bra och aldrig haft problem, så detta gör mig rätt så nervös. Vet inte riktigt hur jag ska hantera det. Hur som helst så säger min kirurg att det är mycket vanligt och att det kommer gå bra till slut. Att jag måste hålla ut ett litet tag till tills kroppen hunnit ikapp förändringen och fattat vad det är som pågår.

Som hjälp på traven försöker jag käka fibrer så mycket jag kan, mest i form av fiber-havregrynsgröt och grahamsgryn (fullkorns mannagryn). Det känns skönt att kunna äta puré/mosad mat. Man får äntligen tugga lite och det känns j****gt skönt för munnen kan jag ju säga hehe. Hittills har jag inte drabbats av det jag skrev tidigare som kallas för dumpning, vilket är himla skönt. Jag försöker undvika att äta snabbt och fel så att jag inte ska drabbas av det. Jag har läst och hört så mycket om det att om jag kan undvika det så ska jag!

Tänkte även berätta att mina ärr ser hur fina ut som helst! (se bilder nedan). De syns knappt och är så små att man undrar om de verklingen lyckats göra operationen på en. Hur fasiken har de kunnat komma åt mina tarmar och magsäck genom de sketna små hålen?! Oh well. Man får vara glad för det :) I'll keep you updated!

Yes yes yes! Jag börjar närma mig -20 kg nu! Det känns bra! Men jag måste säga att jag var något besviken imorse då jag (enligt mig) "endast" gått ner 1.5 kg på en vecka. Trodde faktiskt att jag hade gått ner mer. Men man får inte vara för girig eller hur?! ;)

Varje vecka kommer jag väga & mäta mig för att ha koll på vikten och måtten under resans gång. Första hemvägningen var lördagen den 1 augusti, men inskrivningen var den 1 juni 2009. Nedan följer en tabell som kommer uppdateras varje onsdag (tidigare lördagar) framöver för att se hur jag går ner veckovis efter operationen. Alla datum finns inte med, enbart de senaste vägningarna. Tabellen får inte plats annars. Se tidigare vägningar för fler vägningsresultat.

Idag är det 13 dagar sedan jag opererades, alltså 2 veckor exakt imorrn. Ni alla vet vad det innebär? VÄGNING IMORGON!!! Wooohhhoooo! Som en god vän sa till mig; det är en morot att fortsätta äta rätt när man längtar till vägningen! Och det är så sant! Så glöm inte att titta till imorgon för resultatet!

På torsdag är det dags för tentamen i ett sånt roooligt ämne som Vetenskapsteori. Japp det är lika tråkigt som det låter och jag kan knappt bärga mig (ironisk!!!)! Usch, fy och en massa blä. Vi håller på med förberedningen  inför vårt examensarbete också, så det känns lite som kaka på kaka just nu (mmmm kaka...*dreggel*), så jag har inte hunnit plugga ett jädrans skit! Jag vet inte hur jag ska göra. Tror inte jag kommer klara den, för någon typ av förförståelse måste man ju ha...jag kan inte gå in dit på tentamensdagen blank..eller kan jag det? Nääää! Jag får helt enkelt göra det bästa av situationen och försöka plugga tills på torsdag. Önska mig lycka till!

Jag måste bara dela med mig av det här underbart goda recept på sockerärtssoppa (gröna ärtor)! Jag ääälskar gröna ärtor. Det är så gott till så mycket! Mums! Jag såg på F-Word med Gordon Ramsey en kväll där han gjorde sockerärtssoppa med mint och sallad. Jag tycker inte så mycket om mint, och kunde inte riktigt placera att salladen skulle mixas med ärtorna, så jag hittade på en egen variant! Enjoy!

12 dagar sedan operationen and still going strong! Jag ska inte säga att det har varit lätt. Jag är 1 av de 5 som nämligen drabbas av akut obstipation efter en sån här operation. Hurray for me right? Så helgen har varit väldigt jobbig kan jag sägas. Men för övrigt så mår jag riktigt bra måste jag säga. Har inte ont i magen eller såren. Äter fortfarande flytande, men om 2 dagar går jag över till passerat/puré!!! Det ska bli underbart gott att få äta gröt, eller äggröra! Åhh mums! Jag längtar! Sen kan man äta det mesta, så länge man mosar och tuggar det ordentligt. Men såret inne i magen har inte läkt ordentligt än. Det tar ca 5 veckor innan såret är helt läkt enligt kirurgen. Så man får vara lite försiktig så man inte fördärvar något där inne.

Nu har det gått exakt 10 dagar sedan operationen och plåsterna får lov att komma av. Det känns rätt så bra faktiskt. De börjar klia lite dock, såren. Men det är helt normalt. Huvudsaken är att man inte kliar och gör sönder på såren eller nått och håller de någorlunda rena. Jag tycker att mina sår läker ihop jättefint. De är mellan 1,5 cm - 5 mm stora. Den som är rakt på ovanför naveln är störts, sen blir de mindre och mindre ju längre ut mot höften man går ;P hehe. Ska bli skönt när såren läkt ihop ordentligt så man inte behöver oroa sig för vad för kläder man har på sig. Med det menar jag att om t.ex. är som jag, gillar att ha byxorna lite högre upp över häften är det lätt att de skaver just där såren är. Så jag har fått vara försiktig med det.

Idag har jag försökt att vara duktig. Jag var tvungen att handla och där vi bor har vi ca 2 km till det stora varuhuset. Smart som jag när tänkte jag; men va fan, man får väl impa på gubben lite därhemma och promenera dit och tillbaka så gör man i alla fall någon nytta. De första 1,5 km:erna gick väldigt bra. Vi konverserade och hade det trevligt. MEN så händer det. Huggkänslor i magen som jag hade haft natten innan och förrigår. Va fasiken är det för smärta egentligen? Jag fattar det inte. Det smärtade något in i h*****te om jag får säga så. Smärtan är inte ihållande utan kommer i intervall. Kan det vara kaffet som magen reagerar på eller skriker den efter mat? Jag hade inte ätit på några timmar när vi började promenera. På vägen hem hade jag så ont att jag var tvungen att sätta mig ner på en parkbänk och vila. Jag försökte massera magen så gott jag kunde. Fasiken alltså om det är någon komplikation jag har fått! Jag blir göförbannad! Hoppas att det blir bättre i alla fall. Annars får jag ju ringa till kirurgen och fråga vad det är som pågår! I'll keep you updated!

Helt ofattbart! Nästan 17 hela kilo har rasat från denna kropp. Jag är så lycklig! Nedan kan du även se statistiken för hur mycket jag tappar varje vecka efter operationen (finns även en annan tabell för all sammanlagda vikten). Jag tänkte göra det så ni läsare lättare kan se vecka för vecka hur operationen påverkar viktminskningen. Enjoy!

• Operationsdagen - vikt: 122.7 kg.
• 1 vecka efter operationen - vikt: -4.3 kg (nuvarande vikt: 118.4 kg).

Varje vecka kommer jag väga & mäta mig för att ha koll på vikten och måtten under resans gång. Första hemvägningen var lördagen den 1 augusti, men inskrivningen var den 1 juni 2009. Nedan följer en tabell som kommer uppdateras varje onsdag (tidigare lördagar) framöver för att se hur jag går ner veckovis efter operationen. Alla datum finns inte med, enbart de senaste vägningarna. Tabellen får inte plats annars. Se tidigare vägningar för fler vägningsresultat.

	Startvikt & mått (inskrivning 090601)	090907	090909 (op dagen)	090912	090916
Vikt	135.2 kg	-12.1 kg (123.1 kg)	-12.5 (122.7 kg)	-14.0 kg (121.2 kg)	-16.8 kg (118.4 kg)
BMI	42.8	38.4	38.3	37.8	37.0
Arm	32 cm	-1 cm (31 cm)	-1 cm (31 cm)	-1 cm (31 cm)	-2 cm (30 cm)
Midje	135 cm	-25 cm (110 cm)	-25 cm (110 cm)	-26 cm (109 cm)	-26 cm (109)
Buk	145 cm	-10 cm (135 cm)	-10 cm (135 cm)	-10 cm (135 cm)	-11 cm (134)
Höft	143 cm	-5 cm (138 cm)	-5 cm (138 cm)	-7 cm (136 cm)	-7 cm (136 cm)
Lår	75 cm	-3 cm (72 cm)	-3 cm (72 cm)	-4 cm (71 cm)	-6 cm (68 cm)
Vad	52 cm	-5 cm (47 cm)	-5 cm (47 cm)	-5 cm (47 cm)	-5 cm (47 cm)

Imorgon är det vägning! WIIIIII!!!!!! Jag längtar, för då får jag veta hur mycket jag gått ner på exakt en vecka efter operationen! Det är så spännande! I'll keep you updated!

Nu har bandaget kommit bort, eller skyddsplåster kanske jag ska kalla det. Det ser riktigt fint ut faktiskt. Inga tecken på infektion, så det känns jätte skönt. Emellanåt svider det faktiskt lite kring såren, men annars inget obehav över huvudtaget. Woho känns bra! Jag börjar se ljuset i tunneln för imorrn är det vägning, och det ska bli jätteintressant att se hur mycket man har tappat sedan operationen (imorrn exakt en vecka, fan va tiden går fort!). I'll keep you updated!

Idag är det första dagen jag ska ut i verkligheten! Skolan börjar kl 9 och jag har varit vaken sedan kl 7 för att jag ska hinna äta frukost och alla mina vitaminer därmed. Det tar ju faktiskt en stund. De mediciner som står på menyn idag är:

Jag verkligen fått mig en tankeställare idag. Jag har mått på så himla olika sätt ända sedan operationen. Jag har...

Godmorgon allesammans! Idag vaknar jag med mindre huvudvärk och ska duscha (påriktigt) för första gången efter operationen. Enligt kirurgerna ska man ha plåstrena eller steristrips på såren i ca 10-14 dagar efter operationen. Därför har jag förberett med att köpa steristrips och plåster så jag ska lägga om såren. Tänkte även jag skulle ta bild på hur det ser ut under plåstrena så ni mina kära läsare får se.

Men nu vill jag dela med mig ett citat från en dietist som en annan opererad tjej hade på sin blogg! Jag tyckte att det citatet sade ganska mycket och sammanfattade ungefär den informationen vi fick på sjukhuset! Här har ni:

Idag har det varit en omtumlande dag som att åka en berg och dalbana. Jag har mått bra, men samtidigt hart jag mått jävligt kasst. Jag har inte spytt eller mått illa, men jag har haft ont i bröstet/lungorna, och haft megahuvudvärk hela dagen. Som om det inte var nog med det fortsätter även mensvärken som pricken över i:et. Men vad ska man göra? Det enda man kan göra är att ta smärtstillande och hoppas på det bästa. Jag har i alla fall tagit en 30 minuters promenad med älsklingen, så jag har i alla fall inte suttit helt still. Matintaget har väl varit hyffsat idag med...men jag känner inte att jag har någon direkt lust för mat. Jag blir mer och mer äcklad av mat. Jag hoppas att jag inte håller på att få en ätstörning, för det har jag hört att det är många som får efter en gastric bypass. Nåja. Hoppas det blir bättre och bättre nu bara. Sov gott allihopa! I'll keep you updated!

Jag har hittat ett underbart recept på en god tomatsoppa som INTE påminner en om skolans tomatsoppa haha! Nä men skämt åsido så är den väldigt god och framförallt nyttig. Bara färska råvaror vilket är bra för oss som gjort en gastric bypass! Receptet finner ni nedan. Enjoy!

Jag har skrivit rätt så mycket om dumpning, men aldrig beskrivit vad det riktigt är...här kommer en medicinsk förklaring.

Som nyopererad och föredetta storätare vill man ofta äta mycket och snabbt igen direkt efter operationen. Man brukar säga att hjärnan vill mer än vad kroppen klarar av. När detta sker är den den vanligaste bieffekterna, som uppstår då patienten ätit för fort eller tuggat maten dåligt, något som kallas för dumpning. Hur detta yttrar sig är väldigt individuellt, men de vanligaste symtomen är:

- Illamående.
- Kräkningar.
- Yrsel.
- Kallsvettningar.
- Hjärtklappning.
- Diarréer (vid intag av för fet mat).

Det är ofarligt men obehagligt och uppstår då maten kommit ner för fort i tunntarmen.

Bara 3 dagar efter operationen har jag faktiskt gått ner nästan 1 ½ kg!!! Det är helt otroligt! Så nu har jag tappat 14 kg exakt sen jag började med Modifast flytande! I'm so happy! Det är för bra för att vara sant! Men allt är ju givetvis inte en dans på rosor, man får kämpa som f*n! Jag kämpar mot frestelserna och kämpar för att inte äta för mycket i taget så att jag inte ska drabbas av dumpning. Usch ja... Jag har även tänkt ändra viktdagen till onsdagar så att ni läsare och även jag kan ha bättre koll på hur mycket jag går ner i vikt efter operationen iom att den ägde rum en onsdag. I'll keep you updated!

Varje vecka kommer jag väga & mäta mig för att ha koll på vikten och måtten under resans gång. Första hemvägningen var lördagen den 1 augusti, men inskrivningen var den 1 juni 2009. Nedan följer en tabell som kommer uppdateras varje lördag. Alla datum finns inte med, enbart de senaste vägningarna. Tabellen får inte plats annars. Se tidigare vägningar för fler vägningsresultat.

	Startvikt & mått (inskrivning 090601)	090907	090909 (op dagen)	090912
Vikt	135.2 kg	-12.1 kg (123.1 kg)	-12.5 (122.7 kg)	-14.0 kg (121.2 kg)
BMI	42.8	38.4	38.3	37.8
Arm	32 cm	-1 cm (31 cm)	-1 cm (31 cm)	-1 cm (31 cm)
Midje	135 cm	-25 cm (110 cm)	-25 cm (110 cm)	-26 cm (109 cm)
Buk	145 cm	-10 cm (135 cm)	-10 cm (135 cm)	-10 cm (135 cm)
Höft	143 cm	-5 cm (138 cm)	-5 cm (138 cm)	-7 cm (136 cm)
Lår	75 cm	-3 cm (72 cm)	-3 cm (72 cm)	-4 cm (71 cm)
Vad	52 cm	-5 cm (47 cm)	-5 cm (47 cm)	-5 cm (47 cm)

Nej nu gör det faktiskt riktigt ont måste jag tyvärr meddela. Jag har ont i bröstet hur mycket jag än blåser i den sketna System-22 och hur mycket piller jag än knaprar. Jag vill bara sova så att jag slipper smärtan. Och som om det inte var nog med det har den regelbunda lilla röda kompisen kommit förbi för att ge mig ännu mer smärta! Yes! Just my kinda luck... Nä nu ska det sprutas in blodförtunnande spruta och knapras mer morfintabletter! Drugs here i come!

Nu har jag precis ätit klart min första lunch hemma efter operationen! Jag fick en underbart god linssoppa av mamma som jag bara måste dela med mig!

Ingredienser
2 dl röda linser.
Börja med 5 dl vatten, och tillsätt mer efter önskemål på tjocklek.
1 msk rostad lök, också efter smak.
½ tsk salt, och 1/4 tsk spiskummin.
(Om man vill kan man ha i några droppar citron efter smak, men var försiktig!).

1. Koka ihop alla ingredienser under omrörning hela tiden.
2. Tillsätt vatten om soppan blir för tjock.
3. Kokas på svag värme i 30 min (kokas soppan längre blir de ännu mer mosade).
4. Mixa ihop i din mixer eller med en stavmixer. Soppan går bra att frysa in och värma dagen efter!
5. Soppan går även bra att äta kall, supergott!

Enjoy!

Nu sitter jag här och äter min första frukost sen jag kom hem från operationen. På sjukhuset fick vi enbart fil till frukost, men jag kände inte att det var gott, så jag frågade dietisten om det var ok att mixa naturell fil med färsk frukt, och det var helt klart godkänt! Så länge det inte fanns tillsatser eller konstgjort socker så var det fritt fram, och sen givetvis att det skulle vara helt slätt och fint utan klumpar nu de första 2 veckorna efter operationen. Jag tänkte att jag skulle lägga upp receptet här på bloggen, för den blev himla god!

Jag har vaknat av hur mycket min mage, min rygg och mina lungor smärtar. Det är inte klokt. Jag som trodde att det skulle bli bättre så har det nästan blivit värre idag tycker jag. Kan det vara för att man inte rör på sig lika mycket eller för att man inte har lika mycket smärtstillande i kroppen? Jag vet inte. Men hur det än ligger till så kan jag säga till er mina kära läsare att det är ingen lätt match det här inte. Hoppas ni som också gör det upplever det på ett annat sätt för det är så individuellt det här med smärta. Vissa har högre smärttolerans än andra. Jag brukar anse mig själv som en ganska tålig individ. I alla fall så har jag nu proppat i mig en massa smärtstillande och sitter och blåser i min lilla respiratorhjälp System-22. Jag hoppas på att bröstsmärtan släpper snart. Det är den som är värst tycker jag.

Nu har jag äntligen fått komma hem efter min GBP-operation som jag gjorde i osndags! Helt otroligt vad fort och smidigt allt har gått. Jag tänkte att jag skulle berätta lite om förloppet och timmarna efter operationen.

Det hela startade egentligen dagen innan operationen, alltså tisdagen den 8 september 2009. Jag sov över hos min mamma för att det var hon som skulle köra mig till sjukhuset i Kristianstad (CSK) på onsdag morgon där operationen skulle hålla hus. Hur som helst. Kvällen innan operationen skulle jag vara fastande från och med kl 24.00, och ha tagit en blodförtunnande subcutan spruta (underhudsfett) vid namn Fragmin (Klexane). Detta för att motverka risken för bildande av blodpropp innan och efter operationen. Det gick ganska smärtfritt och enkelt tyckte jag, men allt är ju relativt. Efter detta var det dags för en speciell dusch. Alla som opereras ombeds duscha med något som heter Descutan 4% (eller Hibiscrub). Detta är en sk antibakteriell tvål som man använder för att någotlunda sterilisera huden. Man duschar med det kvällen innan op och sen hemma på operationsmorgonen igen. Sen var det dags att sova denne tisdag då det bar åt en lång dag på onsdagen.

Onsdagen den 9 september 2009 var the D-day! Dags för operation! På min kallelse stod det att jag skulle vara på sjukhuset redan kl 07.00, och iom att jag bor sisådär 10-15 mil ifrån Kristianstad, var jag tvungen att gå upp 04.45 för att hinna duscha med Descutan 4% innan avresan 05.30. Efter duschen åkte vi. Resan tog 1 h och 15 min. Så vi var där precis kvart i sju. Pheeww tänkte jag. Det var ju precis så vi hann. Hur som helst. Väl framme på avdelningen blir jag välbemött av två sjuksköterskor och en undersköterska som visar vart jag ska sova och vem jag har som rumskamrat. Roligt nog är det en tjej med samma namn som jag så vi blev kallade nr 1 och nr 2. Jag var nr 2 eftersom jag var nummer två ut till operation den dagen. Hehe! Såhär såg rummet ut.

Väl inne på rummet fick jag först komma till ro och klä av mig för att hoppa i sjukhusets egna kläder. De var sådär lagom roliga kan ni tro. Man kände sig som en jädrans blottare, allt bara hängde ut haha! Sen efter det var det dags för vägning, och tror ni jag var nervös eller? Shit va nervös jag var! Men bågen stannade faktiskt på...dun dun dun...122.7 kg!!! Så 12.5 kg har försvunnit från denna tjocka kropp! Helt otroligt! Kirurgen var nöjd och då var jag med nöjd!

 

 

 

 

Efter vägningen och mätningen satte en sjuksköterska på mig en PVK (Perifer Ven Kateter) som man använder för att spruta intravenösa medel såsom antibiotika och andra flytande läkemedel som snabbt måste in i blodbanan. Appropå antibiotika så fick jag det med precis innan jag skulle in på op-salen, Cefuroxim hette den visst. Som sagt så var det sen efter antibiotikan dags för operation!

 

 

Jag åkte ner till centraloperationen ca 09.00 och möttes av ett flertalet underbara människor, bland annat narkossköterskor och kirurger som var helt fantastiska måste jag säga. Min kirurg heter Hjörtur Gislason och är visst känd över hela världen (om någon undrar så är han ifrån Island). Själva operationen tog ca 45 min, så vid kvart i tio var jag klar! Efter operationen vaknade jag på uppvaket dåsig som om jag hade gått på knark i 20 år...

 

Ja, man var rätt så snurrig kan jag ju säga. På uppvaket fick man stanna mellan 2-3 timmar beroende på hur man mådde, men man skulle nästan så snabbt man vaknat upp och röra på sig för att delvis få igång blodcirkulationen och för att minska risken för blodpropp. Resten av dagen var man faktiskt rätt så degig och det kändes som att någon hade kört över bara magen med en fet lastbil fylld med stockar.

Smärtan efter operationen var dock inte så farligt som jag trodde, det gjorde mest ont i lungorna och i respiratoriska manicken om jag säger så. Det gjorde ont när man andades och i axlarna resten av dagen, men inte så mycket på själva operationssåren. Men för att hjälpa lungorna en bit på vägen fick jag en liten blåsventil, ett respiratoriskt hjälpmedel vid namn System-22 (se bild nedan) där man ska blåsa ut luft ca 10-15 ggr i följd i den den här lilla manicken för att motverka risken att få lunginflammation och emfysem. Har väl funkat rätt så hyfftast tycker jag.

Efter att man varit på uppvaket ett tag fick jag komma tillbaka in på mitt rum och in till min sköna säng! Helt underbart! Jag sov en lång stund. Var dundertrött efter operationen och narkosen så nästan hela operationsdagen gick åt att sova. På så sätt slapp man smärtan och man kunde vila upp sig ordentligt till nästa dag. Men neeejjj, man skulle upp och röra på sig, gå i korridorerna m.m. Så det blev inte så mycket vilande, utan det hela slutade med att jag och de andra opererade satte oss och tittade på VM-kvalet mellan Sverige och Malta...and for the record, damn, Sweden really sucks! Men det är ju bara min åsikt.

Operationskvällen gick mycket åt att snacka med de andra som blivit opererade, dricka lite försiktigt vatten och juice (enbart teskedar) och röra på sig. Man var helt slut kan jag ju tala om. Tacka vetja smärtstillande vi fick. De var en gåva från Gud haha.

Dag 2, post-op, började med frukost kl 08.00 som bestod av:
1 ½ dl filmjölk utan någon tillsats eller smak, naturell.
1 dl juice.
2 dl näringdryck (som ska räcka HELA dagen).

Hela frukosten tog ca 30-45 min att äta. Man var så nervös och rädd för att misslyckas så man vågade ju inte äta fortare. Man har ju hört om de som drabbats av det som heter Dumpning och DET vill man absolut INTE ha! Men om vi går tillbaka till mängden mat. Jag kan väl inte påstå att jag kände mig sådär megamätt, men inte heller hungrig. Men jag tror att det är ganska svårt att få sig en uppfattning så snabbt efter operationen, så jag återkommer mer om det med mängden mat.

Efter frukosten var det dags att packa och förbereda sig inför gruppinformationen och utskrivningen kl 12.00. Men innan det var det dags för lunch! Lunchen bestod av:
1 ½ dl varm kycklingsoppa (helt slät utan klumpar).
1 dl lättmjölk.
1 dl morotsjuice (som skulle vara mellanmål mellan lunch och middag).

Jag måste säga att man ändå blev ganska hyffsat mätt på soppan. Jag vet inte om det var för att maten från frukosten fanns kvar eller för att själva soppan var ganska matig. I samband med lunchen fick vi information om vilka medeiciner vi måste ta resten av livet ut...bland annat en massa vitamintillskott som D-vitamin, B-12, Kalcium m.m. Men jag antar att det är ett ganska litet pris att betala för en ny chans till livet? Nä nu tycker jag att jag har babblat ganska mycket om min operation. Det är säkert en massa detaljer som jag har glömt. I'll keep you updated!

Imorgon smäller det allihopa! Den 9 september är det dags för operation, och den 9 september är här IMORGON!!! Aaaahhhh! Det har ändå gått rätt så fort tycker jag från den dagen jag började på Modifast flytande diet. Helt galet att den dagen redan är här! Det är så många frågor som snurrar runt i mitt huvud!!! Tankar, känslor, värderingar och dylikt! Hoppas att operationen går bra i alla fall, utan komplikationer.

En gång i månaden kommer jag publicera bilder på mig själv för att ni läsare skall kunna se förändringen. De allra första bilderna preop togs 8 augusti 2009. 30 dagar senare med Modifast flytande diet ser jag ut såhär! Ni kanske inte kan se skillnad på de två, men det är en kul grej. 12.1 kg lättare! Klicka på bilderna för att se de i större format!

Senare idag kommer jag publicera bilder på hur kroppen har utvecklats under dessa 30 dagarna som jag gått på Modifast. Jag har själv inte sett bilderna, därför tycker jag själv att det ska bli mycket spännande om man kan se någon skillnad! Håll utkik! Ciao!

Nuuuu jääävvlllaarr! 12.1 kg har tappats på denna kropp och fy sjutton va glad jag är! Det har gått fort som faen men jag har i alla fall inte gått upp. Jag har fullföljt min part of the deal så nu kan inte kirurgen säga något faktiskt! Det är superhärligt att veta att det går åt rätt håll, och neråt på vågen är det enda som ska visas! Woohhooo! I'll keep you updated!

Varje vecka kommer jag väga & mäta mig för att ha koll på vikten och måtten under resans gång. Första hemvägningen var lördagen den 1 augusti, men inskrivningen var den 1 juni 2009. Nedan följer en tabell som kommer uppdateras varje lördag. Alla datum finns inte med, enbart de senaste vägningarna. Tabellen får inte plats annars. Se tidigare vägningar för fler vägningsresultat.

	Startvikt & mått (inskrivning 090601)	090822	090829	090907
Vikt	135.2 kg	-8.6 kg (126.6 kg)	-10.2 kg (125 kg)	-12.1 kg (123.1 kg)
BMI	42.8	39.5	39.0	38.4
Arm	32 cm	-1 cm (31 cm)	-1 cm (31 cm)	-1 cm (31 cm)
Midje	135 cm	-25 cm (110 cm)	-25 cm (110 cm)	-25 cm (110 cm)
Buk	145 cm	-10 cm (135 cm)	-10 cm (135 cm)	-10 cm (135 cm)
Höft	143 cm	-4 cm (139 cm)	-4 cm (139 cm)	-5 cm (138 cm)
Lår	75 cm	-3 cm (72 cm)	-3 cm (72 cm)	-3 cm (72 cm)
Vad	52 cm	-4 cm (48 cm)	-4 cm (48 cm)	-5 cm (47 cm)

Igår kväll kom jag hem från Stockholm. Jag hart haft det riktigt trevligt med syrran faktiskt. Det slår mig varje gång hur mycket hon växer, och snabbt går det också. Det är nästan så man inte hinner med i uppväxten. Jag önskar att vi bodde närmare varandra. I alla fall så var jag tvungen att berätta för henne om varför jag inte kunde äta med henne som vi alltid gör. Min syster är 8 år gammal, så en ganska så förenklad förklaring fick ju ges...

Imorgon bär det åt el stockholmo för att träffa lillsyrran! Det ska bli mysigt, men det blir alltid lite lätt stökigt också, så vi får väl se hur det kommer gå. Jag hoppas att hon kommer tycka om sina presenter, det är inte mycket men det är i alla fall något. Innan jag åker imorrn ska jag tvätta, woppiiieee....NOT! Men det är ett måste, annars får jag aldrig med mig rena kläder till resan haha och det vore ju inte så bra eller hur? Sov gott! I'll keep you updated! p.s. det är bara 5 dagar kvar nu! ;) d.s

Eftersom jag åker till Stockholm på fredag kommer denna veckas vägning bli uppskjuten till söndag. Operationen är nästa onsdag, så det kommer även bli en vägning på onsdag morgon för att se var jag ligger någonstans. Ha tålamod! Ska försöka ta lite foton på sjukhuset så ni får se det hela. Får bara inte glömma att ta mina blodprover på måndag. Hade varit astrist om jag inte skulle få opereras för att jag missat ta blodproverna. I'll keep you updated!

Jag har äntligen fått en ny cykel och den är sååå fin! Det blev en Monark modellen Karin vit/rosa! Jag gillar normalt inte rosa, men denna var så pass ljus att den faller mig i smak faktiskt! I'm so happy! Tack alla som gjorde detta möjligt! Love you guys so much! Cykeln har 3 växlar, precis lagom och är bekväm kärringacykel! Jag har inte riktigt kört in den än så det är fortfarande lite smånervöst och vingligt när jag är ute och kör med den, men det ska väl gå? Jag hoppas bara att jag fick ett rimligt pris för den. Tyckte ändå det, men jaja! Se upp för mig och min nya cykel ute på gatorna! ;) Ciao!

Nu börjar det faktiskt ta sig! Det är 7 dagar kvar bara till min gastric bypass operation! 1 vecka bara! Det är galet! Jag som har väntat nu i 2 år och 7 månader på denna operationen och nu äntligen är den snart här. Men varför känner jag på mig att något kommer hända? Jag har en rysning som går längs med ryggraden som säger att operationen inte kommer kunna äga rum. Jag är rädd kanske. Nervös som alla andra som ska gå under kniven. Det är ju trots allt min första riktiga operation. Första gången var för mitt knä, men det gick ju under lokalbedövning så jag tycker inte riktigt att det räknas. Men det här...wow...först att man ska bli nersövd, sen att man ska få kateter!!! Yeah you heard me! Jag vill inte få kateter! Jag kan sätta en kateter, men fan heller att jag själv ska ha en haha. Vilken hycklare man är egentligen. Nåja.